IdaMarianne

Var till farmor for en stund sedan och det ser inte ljust ut.
Hon far morfin hela tiden nu troligtvis. Hon hade sa ont i morse att hon fick morfin och sa kommer det fortsatta.
Usch, kommer ihag nar mormor dog. Da sag hon nastan ut precis som farmor gor idag.
Det ar sa synd om henne som ligger dar och verkligen maste kampa for att fa luft.
Vi fick tyvarr ingen kontakt med henne idag. Jag hade forvantat mig att hon skulle vara vaken nar vi kom.
Men sa var inte fallet. Hon lag dar, ganska fridfullt.. Men man ser ju att det gar tungt med andning.
Vi tyckte att hon lyfte pa ogonbrynet en gang. Sa hon vet nog i af att vi var dar.
Och de sags ju att hon kan kanna narhet och att det ar horseln som forsvinner sist. Sa egentligen borde man sitta dar och halla handen och prata med henne, men jag tycker att det ar sa svart utan mamma och pappa. Om de ska dit ikvall maste jag nog folja med. Vi satt i af en liten, liten stund och holl henne i handen. Hoppas att hon forstod att vi var dar och att det kanske gjorde henne lite glad i af.

Det blir nog vakning for pappa och hans syskon i helgen. Stackars lilla farmor!
Jag far sa daligt samvete ocksa. Jag har inte traffat henne sen i december och nu ar det inte langt kvar for henne. Och i december nar jag var dar ville hon att jag och Dennis skulle halsa pa henne, men det har som aldrig passat eller blivit av. Sa just darfor kanner jag mig dum. Hoppas hon inte tar illa upp av det. Men samtidigt sa har hon under en langre tid velat vara utan besok.
Jag hoppas att hon i af far somna in stilla utan smarta. Och att hon sedan nar hon mott upp farfar kan kolla ner pa oss med gladje.

Jag alskar dig farmor och farfar dar uppe i himlen.