---
Jag hatar när jag vill någonting så mycket och verkligen går in för det fullt ut och sen säger det bara stopp och allt faller samman. Det slutar med att jag är besviken, och går omkring med en ledsen min i flera dagar och Dennis blir irriterad. Han försöker göra mig glad och han förklarar att jag alltid tar allt för fort och bla, bla, bla.. Han försöker säga att det ordnar sig och att det tids nog blir som jag tänkt. Då lägger jag en dum kommentar och han blir sur och saken blir bara värre. Precis det hände ikväll..
Jag lär ju sitta här tills jag inte kan hålla ögonen öppna längre. Jag orkar inte med att ligga i sängen och fundera tills jag somnar flera timmar senare..
Jag har legat i sängen helt tom i huvudet sen klockan åtta. Dennis har suttit och kollat datorn hela tiden. Han kommer in och säger något som egentligen är bra eller klokt. Jag säger att det inte blir så ändå, han säger att jag är dum i huvudet. Och här sitter jag klockan 12.. Varför ska jag alltid förstöra allt?
Men jag vet ju min känsla inombords och jag har gett upp tanken som så intensivt suttit i min hjärna de senaste dagarna. Det är som bortblåst känns det som.. Nu får vi se när allt lagt sig hur denna vecka kommer att sluta.. Igår visste jag, men nu är jag inte alls säker..
Jag lär ju sitta här tills jag inte kan hålla ögonen öppna längre. Jag orkar inte med att ligga i sängen och fundera tills jag somnar flera timmar senare..
Kanske borde gå och prata med Dennis...
Bajs!
Kommentarer
Trackback
